SGS delar årligen ut Stora Gerontologipriset till personer som gjort sig bemärkta inom området äldre och åldrande.
Priset instiftades inför att SGS skulle fira sin femårsdag år 2003. Det finansierades från början av KP:s jubileumsfond. Fr.o.m. 2013 finansieras priset av Ruth och Richard Juhlins stiftelse.
Klicka på länken för att läsa mer om respektive pristagare.
Stora Gerontologipriset
| År | Stora Gerontologpriset |
| 2024 | Marianne Rundström |
| 2023 | Laura Fratiglioni |
| 2022 | Föreningen Äldrekontakt |
| 2021 | Boo Johansson |
| 2020 | Lisa Syrén |
| 2019 | Marta Szhebehely |
| 2018 | Dagny Carlsson |
| 2017 | Astrid Norberg |
| 2016 | Leif Mannerström |
| 2015 | Bo Malmberg |
| 2014 | Sven-Bertil Bärnarp |
| 2013 | Lars Andersson |
| 2012 | Elsie Johansson |
| 2011 | Mats Thorslund |
| 2010 | Merete Mazzarella |
| 2009 | Ingalill Rahm Hallberg |
| 2008 | Barbro Westerholm |
| 2007 | Inger Raune |
| 2006 | Lars Tornstam |
| 2005 | Birgitta Odén |
| 2004 | Stig Berg |
| 2003 | Carin Mannheimer |
Stora Gerontologipriset för 2024 går till Marianne Rundström
Marianne Rundström tilldelas Stora Gerontologipriset för sitt banbrytande arbete och passionerade engagemang i kampen mot ålderism i Sverige. Hennes oförtröttliga arbete och kritik av åldersdiskriminering har gjort henne till en lysande röst som har inspirerat och utmanat samhället i stort.
Sedan hennes tid på SVT har Marianne Rundström utvecklat och förstärkt sitt arbete mot ålderism. Hennes starka ställningstagande och medvetenhet om detta samhällsproblem har varit en kraftig påminnelse om det okonventionella och förskräckliga i att ålderismen fortfarande existerar i dagens samhälle. Hon har vägrat tiga om frågan och i stället stått upp och skapat medvetenhet kring det.
Marianne Rundström har agerat som en viktig brygga mellan forskning om åldrande och samhällets medvetenhet om detta ämne. Hennes förmåga att översätta komplexa forskningsresultat och teorier om åldrande till en allmän publik har varit en värdefull resurs för att belysa ämnet och dess vikt. Hon har fungerat som en förespråkare för att bryta ner barriärer mellan akademiker, experter och samhället i stort, och därigenom ökat medvetenheten om åldrandets olika aspekter.
Marianne Rundström har utövat sin påverkan på flera olika plattformar, inklusive podcasts och skrivande, för att sprida information och diskutera ämnen som är kopplade till åldrande och ålderism. Hennes arbete har nått en bred publik och skapat en dialog som sträcker sig bortom de traditionella gränserna för ålder och samhälle. Detta har hjälpt till att föra ämnet åldrande till främre positioner inom samhällsdebatten och öka medvetenheten om dess komplexitet och utmaningar.
I ljuset av Marianne Rundströms ihärdiga och engagerade arbete mot ålderism, hennes förmåga att överbrygga klyftor mellan forskning och samhället, samt hennes öppna dialog om åldrande och ålderism, är det tydligt att hon är en mycket värdig mottagare av Stora Gerontologipriset. Hennes insatser har inte bara fört ämnet åldrande till vårt medvetande, utan har också inspirerat till en mer inkluderande och medveten syn på åldrande inom samhället. Det är därför med stor glädje och uppskattning som att Marianne Rundström tilldelas detta prestigefyllda pris.
Stora Gerontologipriset för 2023 går till Laura Fratiglioni
Laura Fratiglioni under en lång karriär har bidragit stort till åldrandeforskning och lyft frågor kring äldre och åldrande på den vetenskapliga och politiska agendan. Hennes forskning har inriktning mot demenssjukdomar, multisjuklighet och funktionshinder hos äldre personer.
Stora Gerontologipriset för 2022 går till Föreningen Äldrekontakt
Priset delas ut av Sveriges Gerontologiska Sällskap som ett erkännande av utomordentliga insatser och föredömliga bidrag inom området åldrande och äldre.
Äldrekontakt är en ideell förening vars mål är att förbättra äldres hälsa och välbefinnande genom att hjälpa dem ur ofrivillig ensamhet och social isolering. Föreningen grundades i Stockholm under 2008 av familjen Gyll och har nu verksamhet i 35 kommuner runt om i landet. Verksamheten vänder sig till äldre över 75 år som lever isolerade och känner sig ensamma, och som har liten kontakt med familj eller vänner. Äldrekontakts cirka 1000 volontärer hjälper över 650 äldre varje månad att hålla kontakten.
Detta är första gången som SGS tilldelar priset till en förening. Med sitt stora engagemang hjälper Äldrekontakt äldre att bryta sin isolering genom regelbundna fikaträffar med jämnåriga i liknande situation. Vi vill särskilt uppmärksamma föreningens engagemang att inkludera de allra äldsta, samt den möjlighet som ges att umgås över generationsgränserna. Denna verksamhet vore inte möjlig utan alla fantastiska volontärer som skjutsar deltagarna till träffarna och öppnar upp sina hem.
Läs mer om Äldrekontakt på deras hemsida https://www.aldrekontakt.se/
Stora Gerontologipriset för 2021 går till Boo Johansson
Priset delas ut av Sveriges Gerontologiska Sällskap som ett erkännande av utomordentliga insatser och föredömliga bidrag inom området åldrande och äldre.
Boo Johansson, senior professor i psykologi vid Göteborgs universitet tilldelas Stora Gerontologipriset 2021. Han har under sina många år inom akademien bidragit till att svensk gerontologisk forskning satts på den internationella kartan, då särskilt genom sitt unika sätt att studera inverkan av arv och miljö på det psykologiska åldrandet. Boo har initierat och drivit många stora forskningsprojekt, däribland Octo Twin, som är en del av de gerontologiska longitudinella tvillingprojekten och som rönt stor framgång nationellt såväl som internationellt.
Professor Boo Johanssons stora engagemang att sprida svensk gerontologisk forskning på den internationella arenan har även yttrat sig genom adjungeringar till framstående utländska universitet och engagemang i internationella organisationer. Han har exempelvis utmärkt sig genom att erhålla Fellow status inom Gerontological Society of America (GSA), samt agera ”Congress President” för “22 Nordic Congress in Gerontology (NKG)” samt “9th International Association of Gerontology and Geriatrics European Region (IAGG-ER).
Stora Gerontologipriset för 2020 går till Lisa Syrén
Lisa Syrén får Stora Gerontologipriset 2020 för sina insatser för anhörig- och närståendefrågor. Lisa Syrén har egen erfarenhet av anhörigvård och att vara anhörig, något som hon generöst delar med sig av, vilket är till stor hjälp och betyder mycket för andra i liknande situationer.Lisa Syrén är en känd och folkkär radioröst, hon har bland annat varit programledare för ”Karlavagnen” och ”Ring så spelar vi” under många år. Genom sin offentliga profil och engagemang för anhörigfrågor är Lisa Syrén en person många lyssnar till och hon har därmed en viktig roll att lyfta och sprida kunskap om anhörigfrågor. Detta gör Lisa bl a genom att vara en ofta använd och mycket uppskattad konferencier vid olika arrangemang med fokus på anhöriga och närstående.
Stora Gerontologipriset för 2019 går till Marta Szebehely
Marta Szebehely, professor i Socialt Arbete med inriktning mot äldre, vid Socialhögskolan i Stockholm tilldelades idag Stora Gerontologipriset 2019 för sitt outtröttliga arbete med att kartlägga och förbättra äldreomsorgens villkor. Utan att göra halt för metodologiska eller disciplinära gränser har professor Szebehely studerat hur förutsättningarna för omsorgen av äldre utvecklats och förändrats, samt vilka konsekvenser det haft för de äldre själva, deras familjer, samt samhället i stort. Vid sidan av sin forskargärning har professor Szebehely även aktivt verkat för att ge äldrefrågor en central plats inom socialt arbete som disciplin, samt i den bredare samhällsdebatten.
Stora Gerontologipriset för 2018 går till Dagny Carlsson
Dagny Carlsson startade sin blogg vid 99 års ålder och har sedan dess blivit en svensk ikon. Hon har bland annat valts till ”Veckans svensk” i TV och var en av Sveriges Radios sommarpratare 2017. Dagnys personliga berättelser om livet både nu och då är uppfriskande i sin allmängiltighet. De speglar också historien och samhällets utveckling ur en 105-årig människas perspektiv. Dagnys sätt att hantera teknikens utveckling gör henne till en positiv förebild för alla som brottas med digitala utmaningar. Hon är ett levande bevis på att äldre genom sin långa levnadshistoria kan bidra med värdefulla erfarenheter och vara aktiva mycket långt upp i åren. Dagny är en inspirationskälla för många och har genom att vara sig själv gett äldre människor ett ansikte i svensk kultur.
Stora Gerontologipriset för 2017 går till Astrid Norberg
Astrid Norberg, Sveriges första professor i Omvårdnad. Nu professor emerita vid Umeå Universitet, sektionen för omvårdnad. Hennes forskning har haft en patientnära inriktning med tyngdvikt på psykogeriatrisk omvårdnad och etik. Astrid är en av de ledande forskarna i världen inom hälsa och omvårdnad för äldre personer med demens och annan psykogeriatrisk ohälsa. Astrids forskning har haft stor betydelse för att förbättra vården för äldre personer med svår demenssjukdom. Hon var tidigt ute med forskning om personcentrerad vård, något som idag är ett etablerat begrepp inom hälso-och sjukvården. Hon har genom åren varit en stark förebild för många sjuksköterskor som tagit steget till en forskarkarriär. Hon har handlett ett stort antal forskarstuderande som speciellt varit inriktade på psykogeriatrisk omvårdnad. Hon har genom åren generöst delat med sig av sin kunskap i komplexa metoder för att försöka beskriva den äldre personens erfarenhet av vård och omsorg. Utvecklingen av vård och omsorg av äldre personer har mycket att tacka Astrid för. Hon är fortfarande aktiv forskare och en ofta anlitad talare.
Stora Gerontologipriset för 2016 går till Leif Mannerström
Leif Mannerström är en av Sveriges mest framstående gastronomer. Under många år har han engagerat sig i diskussionen om kvalitet i maten inom äldreomsorgen. Han har framhållit maten som ett bestående glädjeämne oavsett ålder och kraftfullt kritiserat äldreomsorgens bristande kunskap, intresse och ekonomiska ramar för möjligheterna att ge äldre god mat. Hans engagemang har förbättrat möjligheten för alla att argumentera för ökad matkvalitet i äldreomsorgen.
Stora Gerontologipriset för 2015 går till Bo Malmberg
Bo Malmberg är en värdefull kollega inom gerontologin. Tyngdpunkten i hans forskning har genom åren legat inom socialgerontologin, men han har stor bredd och är genuint kunnig i flera av gerontologins kärnområden. Bo Malmberg har varit, och fortsätter vara, en värdefull tillgång för forskare – juniora som seniora – som arbetar med forskning om äldre och åldrande. Under sin långa gärning, huvudsakligen vid Institutet för Gerontologi i Jönköping, har Bo varit en uppskattad kollega som många vänt sig till för kloka råd och synpunkter. Han kan, som få andra, lyfta fram och se gerontologin i ett större samhälleligt perspektiv, något som kommer av hans breda allmänbildning. Hans stora kunskapsbas i kombination med hans värme och omtanke gör honom till en idealisk ambassadör för gerontologin, i Sverige såväl som internationellt.
Stora Gerontologipriset för 2014 går till Sven-Bertil Bärnarp som tecknar serien ”Medelålders plus”. På ett underfundigt och roande sätt lyfter han fram de frågor som äldreforskare söker svaren på – livet som pensionär, förhållandet mellan generationerna och existentiella frågor. Serien handlar om möjligheterna att leva ett gott liv trots vardagslivets små förtretligheter och fångar på så viss frågan om ett gott åldrande vilket är en av de frågor som gerontologer fokuserar på.
Stora Gerontologipriset för år 2013 gick till professor Lars Andersson som ett erkännande för hans många vetenskapliga bidrag till socialgerontologin. Hans forskning har bidragit till att kasta omkull flera myter om äldre och åldrande. Han har författat en lång rad vetenskapliga publikationer, arrangerat internationella konferenser, startat den första internationella open-access tidskriften inom socialgerontologi (International Journal of Aging and Later Life), varit en drivande kraft i flera vetenskapliga föreningar (han var t.ex. ordförande för International Sociological Association’s Research Committee on Aging och Nordisk Gerontologisk Förening) och var en av initiativtagarna till och ordförande för Sveriges Gerontologiska Sällskap. Lars Andersson har under flera decennier bidragit till att sätta studier av äldre, åldrande och äldreomsorg på agendan och har därmed varit med om att sätta den svenska socialgerontologin på den internationella kartan.
Stora Gerontologipriset för år 2012 gick till författaren Elsie Johansson som ett erkännande av en utomordentlig insats inom området åldrande och äldre. Elsie Johansson har bl.a. skrivit böckerna Näckrosträdet och Sin ensamma kropp som båda handlar om åldrandets existentiella villkor. Hon har föreläst flitigt och såväl böckerna som föreläsningarna har bidragit till ökad insikt om att känslor inte är åldersbundna samt visat att det aldrig är för sent att förändra sitt liv.
Stora Gerontologipriset för år 2011 gick till Mats Thorslund som ett erkännande av en utomordentlig insats inom området åldrande och äldre. Mats Thorslund är professor vid Karolinska Institutet (ARC) och forskningsledare vid Stiftelsen Äldrecentrum, som bedriver tvärprofessionell forskning fokuserad mot äldres livsvillkor och hälsa. Han har ansvarat för flera stora studier kring äldre människors levnadsförhållanden, och har en omfattande vetenskaplig produktion. Hans insatser för att öka kunskapen om behov och resurser inom äldreomsorgen har varit betydande, och hans entusiasm och drivkraft har medfört att dessa viktiga frågor har börjat uppmärksammas allt mer.
Stora Gerontologipriset för år 2010 gick till professorn och litteraturvetaren Merete Mazzarella som ett erkännande av en utomordentlig vetenskaplig och kulturell insats inom området åldrande och äldre. Motiveringen är att hon under många års tid bidragit med viktiga böcker och tidningsartiklar om åldrandets existentiella frågor: konsten att bli gammal, etik och beröring i vård och omsorg, ensamhet, förhållandet mellan generationerna. Hon har bl.a. skrivit böckerna Hem från festen 1992 om sin mors liv och död; När sommaren svänger sig kring sin axel. Om konsten att bli gammal 2000 (nominerad till Fakta Finlandia-priset); När vi spelade Afrikas stjärna. En bok om barnbarn 2008; Ingen saknad, ingen sorg 2009, om en dag i Zacharias Topelius liv som gammal man. Hon kommer i vår ut med boken Resa med rabatt. Om att bli pensionär. Hon har föreläst flitigt om åldrande och livsberättelser i Sverige och Finland och skrivit artiklar och krönikor i ämnet bl.a. i UNT, Kyrkans Tidning, Svenska Dagbladet och Sydsvenska Dagbladet. Genom boken Den goda beröringen. Om kropp, hälsa, vård och litteratur 2008 blev hon hedersdoktor i medicin vid Uppsala universitet.
Stora Gerontologipriset för år 2009 gick till Ingalill Rahm Hallberg som ett erkännande av en utomordentlig insats inom området åldrande och äldre. Ingalill Rahm Hallberg är professor och chef för Vårdalinstitutet som bedriver tvärprofessionell vård- och omsorgsforskning där en betydande del är fokuserat mot äldres situation. Hon har ansvarat för flera större studier inom äldreområdet, har en omfattande vetenskaplig produktion och har varit författare eller medförfattare till ett flertal läroböcker. Hennes insatser för att öka kunskapen om de äldres hälsa och livsvillkor har varit betydande, och hennes entusiasm och drivkraft har medfört att forskningen inom äldreområdet har förstärkts.
Stora Gerontologipriset 2008 gick till Barbro Westerholm som ett erkännande av en utomordentlig insats inom området åldrande och äldre. Barbro Westerholm har under många år och i olika sammanhang engagerat sig i frågor som rör åldrande och äldre. Hon har arbetat aktivt i intresseorganisationer alltifrån ”Att åldras är att växa” till vice ordförandeskapet i den europeiska organisationen AGE (Older People’s Platform) och ordförandeskapet i Sveriges Pensionärsförbund. Idag är hon ordförande i Boendedelegationen.
Stora Gerontologipriset 2007 gick till Inger Raune, chefredaktör för den populärvetenskapliga tidskriften Äldre i Centrum. I den rollen har Inger Raune under mer än ett decennium lett och utvecklat en tidskrift som blivit en oumbärlig informations- och inspirationskälla för såväl praktiker som forskare inom området.
Stora Gerontologipriset gick år 2006 till Lars Tornstam, Uppsala universitet, som ett erkännande av en utomordentlig insats inom området åldrande och äldre. Lars Tornstam är en av Sveriges pionjärer inom den gerontologiska forskningen om det sociala åldrandet. Han har under flera decennier aktivt bidragit till att frågor om åldrandet och äldre uppmärksammats i den samhällsvetenskapliga och humanistiska forskningen. Lars Tornstam har bedrivit omfattande empirisk forskning, men han är också en av de få gerontologiska forskare som har utvecklat en egen teori om åldrandet – teorin om gerotranscendens. Teorin har rönt stort intresse bland gerontologer och bland personal inom äldreomsorgen. Lars Tornstam höll den 10 oktober 2006 en prisföreläsning på temat ”Stereotypier i ny tappning?”
2005 års mottagare av Stora Gerontologipriset var Birgitta Odén. Priset delades ut i samband med Sveriges Gerontologidag och motiveringen löd: ”Stora Gerontologipriset går i år till Birgitta Odén för hennes utomordentliga insatser inom den humanistiska gerontologin. Birgitta Odén har under en följd av år riktat sin forskargärning mot de historiska sammanhang som utgör en grund för förståelsen av äldreomsorg och äldres villkor i dagens samhälle. Hennes senaste bidrag skildrar äldres villkor i bokverket om medeltidens kulturhistoria. Hon har också genom sitt engagemang för den gerontologiska forskningen i Sverige kommit att sätta sin prägel på dess struktur.” Birgitta Odén höll sin prisföreläsning i Stockholm den 25 maj.
År 2004 fick Stig Berg mottaga Stora Gerontologipriset som ett erkännande av en utomordentlig insats inom området åldrande och äldre. Stig Berg har alltsedan han 1970 utsågs att leda Sveriges första forskningsorganisation med inriktning mot äldre och åldrande varit en drivande kraft för gerontologins utveckling i Sverige. Han har varit ansvarig för en omfattande utbildningsverksamhet och genom egen forskning, internationella kontakter och en lång rad utredningsuppdrag i hög grad bidragit till att ge gerontologin den ställning som den idag har i Sverige. Priset delades ut vid SGS:s årsmöte den 16 mars i Göteborg. Den 22 september höll han en prisföreläsning i Stockholm på temat ”Åldrande och åldrandeforskning ur ett historiskt perspektiv”
Carin Mannheimer blev den första mottagaren av Stora Gerontologipriset. Motiveringen var ”att hon i TV-serien Solbacken: avd E, lyft fram frågor om åldrande och äldre. Inte bara de som handlar om vård och omsorg, utan också de existentiella frågorna. Carin Mannheimer lyckas belysa detta på ett engagerande sätt utan att framställningen andas vare sig skandalreportage eller skönmålning”. Den 7 maj 2003 – fem dagar före SGS:s femårsdag – mottog Carin Mannheimer priset och höll ett seminarium för SGS:s medlemmar. Hon berättade då om hur hon fick idén till TV-serien och hur hon arbetade med att genomföra den. En sammanfattning av hennes föreläsning finns.
Sveriges Gerontologiska Sällskaps pris
för lovande forskare
SGS delade även under tre år ut ett pris för lovande forskare. Det delades ut vartannat år, med början våren 2007. Priset gick till forskare som disputerat under de senaste fem åren och var aktiva inom området gerontologi (äldre och åldrande).
2011 års pris gick till Cecilia Fagerström vid Blekinge Tekniska Högskola.
År 2009 gick priset till Clary Krekula, Socialt arbete och Social omsorgsvetenskap vid Karlstads universitet.
Först att få priset (2007) blev Ulf Jakobsson, Institutionen för Hälsa, Vård och Samhälle, Lunds universitet.